Förhärligad vare Du, o Herre, min Gud! Varje insiktsfull människa erkänner Din överhöghet och Ditt herravälde och varje klarseende öga uppfattar Ditt majestäts storhet och Din makts betvingande kraft. Prövningarnas vindar är oförmögna att hålla tillbaka dem, som åtnjuter Din närhet, från att vända ansiktet mot Din härlighets horisont, och vedermödornas stormar kan endast misslyckas med att föra bort och hindra dem, som är helt hängivna Din vilja, från att närma sig Din förgård.
Det synes mig som om Din kärleks lampa brinner i deras hjärtan och som om Din ömhets ljus är tänt i deras bröst. Motgångar kan ej lyckas med att fjärma dem från Din sak och ödets skiftningar kan aldrig förmå dem att förirra sig bort från Ditt välbehag.
Jag bönfaller Dig, o min Gud, vid dem och vid de suckar deras hjärtan utstöter i sin skilsmässa från Dig, att bevara dem i trygghet från Dina vedersakares onda gärningar, och att nära deras själar med det, som Du har föreskrivit för Dina älskade, vilka ej skall hysa fruktan och vilka sorger ej skall komma vid.
