Förhärligad vare Du, o Herre, min Gud! Jag bönfaller Dig vid Din nåds stormande vindar och vid Dem, som är morgonbräckningen för Ditt syfte och gryningsplatsen för Ditt inflytande, att sända ned över mig, och över alla som har sökt Ditt anlete, allt det som anstår Din givmildhet och frikostiga nåd och som är värdigt Dina gåvor och Din ynnest. Fattig och övergiven är jag, o min Herre! Sänk mig ned i Din rikedoms ocean; törstande, låt mig dricka av Din godhets levande vatten.
Jag bönfaller Dig, vid Ditt eget Jag och vid Honom, som Du har utsett till uppenbarelsen av Ditt eget väsen och av Ditt kloka ord för alla, som är i himmelen och på jorden, att samla Dina tjänare i skuggan av Din nåderika försyns träd. Hjälp dem då att ta del av dess frukter, att villigt lyssna till suset från dess löv och till den ljuva stämman hos fågeln som sjunger på dess grenar.
Du är, sannerligen, Hjälpen i farans stund, den Ouppnåelige, den Allsmäktige, den mest Givmilde.
