Må var och en som ger sig ut på en undervis-ningsresa till någon plats, läsa denna bön dag och natt under sina resor i främmande trakter.
O Gud! O Gud! Du ser mig hängiven och dragen till Ditt härliga rike, upptänd av Din kärleks eld bland människorna, en budbringare för ditt rike i dessa omfattande och vidsträckta trakter, frigjord från allt utom Dig, förlitande mig på Dig, försakande vila och bekvämlighet, långt från min hemtrakt, en vandrare i dessa områden, en främling som fallit till marken, ödmjuk inför Din upphöjda tröskel, lydig inför Din allsmäktiga härlighets himmel, åkallande Dig vid midnatt och vid dagbräckningen, bönfallande och ödmjukt bedjande Dig morgon och afton att nådefullt bistå mig att tjäna Din sak, att sprida Dina läror och att förhärliga Ditt ord i öst och i väst.
O Herre! Gör min rygg stark, gör det möjligt för mig att tjäna Dig av hela min förmåga och lämna mig ej åt mig själv, ensam och hjälplös i dessa områden.
O Herre! Låt mig få samtala med Dig i min ensamhet och var min ledsagare i dessa främmande trakter.
Sannerligen, Du är den som bekräftar vemhelst Du vill i det Du önskar, och sannerligen, Du är den Allstarke, den Allsmäktige.