Ära vare Dig, o evighetens Konung, folkens Danare och Utformaren av varje förvittrande ben! Jag ber Dig vid Ditt namn, genom vilket Du kallade hela mänskligheten till Ditt majestäts och Din härlighets horisont, och ledde Dina tjänare till Din nåds och ynnests förgård, att räkna mig till dem som frigjort sig från allt utom Dig, och som inriktat sig på Dig, och icke hållits tillbaka av sådana olyckor som förordnats av Dig, utan vänt sig i riktning mot Dina gåvor.
Jag har fattat tag, o min Herre, i Din välviljas fäste och ståndaktigt klamrat mig fast vid fållen av Din ynnests klädnad. Sänd då ned över mig från Din frikostighets moln, det som renar mig från hågkomsten av alla utom Dig, och sätt mig i stånd att vända mig till Honom, som är föremålet för hela mänsklighetens dyrkan och mot vilken orosstiftarna uppbådats, vilka brutit Ditt förbund och misstrott Dig och Dina tecken.
Förvägra mig icke, o min Herre, väldoften från Din skrud i Dina dagar och beröva mig icke Din uppenbarelses fläktar vid den framstrålande glansen från Ditt anletes ljus. Mäktig är Du att göra vad Dig behagar. Intet kan motstå Din vilja, ej heller omintetgöra vad Du genom Din makt har avsett.
Ingen Gud finns utom Du, den Allsmäktige, den Allvise.
